Bonjour tristesse

Små-äter naturgodis för att hålla illamåendet stången. Men det börjar bli tråkigt att skriva, och säkert läsa om.

Funderar på att fejka ett hastigt insjuknande och ett 112-samtal. Men det vore ju ett oetiskt sätt att orsaka rabalder och stigande kurs i bloggstatistiken. För att inte tala om onödig oro för er söta som kommer och lämnar paket vid min dörr. Malin har levererat en tidning, nyss nämnda naturgodis, mer godis, rosa lemonad, fyra säsonger doctor who och ja, en ask tamponger. Sjöberg to the rescue! Tack!

På tal om tristess och rabalder har jag just läst ut Igelkottens elegans.
En kameliablommande, småputtrigt rolig och vardagsfilosofisk roman om 12-åriga Paloma som bor i ett snofsigt hus i Paris, är överbegåvad och fast beslutsam att sätta eld på lägenheten och sen ta livet av sig på sin 13-årsdag. Men så lär hon känna portvakterskan med dolda talanger och japanen som flyttar in i huset. Sträcklästes till Serge Gainsbourg och Jacques Brel. Très français.

Nu, Doctor Who.